Jag slits itu, jag orkar inte att folk smickrar mig på fyllan, och sedan ber om ursäkt dagen efter.
För det är ju aldrig någonsin någon som menar något de säger. Aldrig.
Och jag vet att man inte ska bli upprörd.
Men man blir upprörd när det är någon man har känt sedan man gick i 8an, som var kär i en. Som påstår att denne vill ha en osv.
Men dagen efter;
"haha, härligt, förlåt för allt" på ett sätt som visar hur lättsinnigt den tar på allt. Gud, jag orkar inte.

Jävla fyllesvin.