Jag vill bort.
Vill inte bo kvar här, hela detta jävla landskapet suger.
Vill bo i ett annat län, ett annat land, helst en annan planet.
Eller galax.
Jag känner mig lite som Herkules i disneyfilmen, att jag inte passar in någonstans, alls! Var jag än sätter mina fötter så är jag utstött, en ful jävla outsider som inte har något bättre att tillföra konversationen så att säga.
"Bakom glädje och skratt kan döljas ett rått, hårt och känslolöst temperament. Men bakom sorgen finns ingenting annat än sorg."
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar