Bah. Jag hatar kvällar så jävla hårt. Det är på kvällarna som ångesten smyger sig på riktigt ordentligt, sätter sig under huden och skriker på mig. Jag vill fan bara spy rakt ut, men det går inte. Spy och gråta och luckra (läs: slita, riva, klösa, bita) upp huden och skrapa bort allt det där svarta som sakta men säkert tar över mig.
Hur länge ska jag orka?
Jag får.. Impulser. Jag vill inte falla tillbaka i ett sådant mönster igen. Det kan inte sluta bra.
Dessutom så kommer det bara minimera hud jag kunde tatuerat istället, haha!
Om man får vara så ytlig.
Jag håller på att bli galen. Tror det bara är en tidsfråga innan de spärrar in mig. Herregud, jag skakar seriöst som ett löv när jag skriver. Jag har dock bestämt mig för att bli en bättre människa. Haha, lycka till liksom!
Kan försöka åtminstone?
Har fortfarande asmycket saker som ska bort. KOM OCH TA! Orkar inte att det bara tar plats. Bah.
People pushing by, then walking off into the night.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar